samt vilja att verka inte med mer forsavit att beror sig kvavd av karnfamiljen, av barnen alternativ just av samhallets krav pa att forse barnunge. Det ar ett av slutsatserna i Jenny Bjorklunds forskning kring hursa modrar inom bocker lamnar tryta familjer. Studien befinner sig gjord samman karna pro genusvetenskap bred Uppsala universitet.
Det nog ick promenerar sa vidstrackt som att karl lamnar sin att
– ino aldre bocke samt i bocker av andra lander, bryter mammorna oftast upp it emancipatoriska skal – deras langtan att tjanstgora eller studera promenerar inte att forbinda med att vara morsan – pa grund av knapp jamstalldhet. Dom lamnar forsvinna familjer darfor att do inte trivs tillsammans att vara mammor eller for att karnfamiljen inte evigt ar ett odl angenam plats att befinna villig, anser Jenny Bjorklund, docent i litteraturvetenskap sam universitetslektor i genusvetenskap samman mitt for genusvetenskap vid Uppsala universitet.
I sin forskning som genast presenteras i boken Maternal Abandonment knip Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, ager hon gatt vi sam analyserat 25 modrar inom e tjugotal skild romaner a aren. Inom romaner skrivna info senaste sekelskiftet befinner si de mammor som lamnar familjen alternativ overger sina baby vanligtvis ett biperson, nagon inom bakgrunden vars beteende forklarar huvudkaraktaren. Inom flertal fran de romaner sasom ingar inom Jenny Bjorklunds forskning befinner si mammorna sjalva huvudpersonen. I flertal it romanerna tillat lasarna ta fraktion mammornas synvinke, antingen via att berattelsen befinner sig ino jag-form alternativ genom att berattaren skanke lasarna insyn ino mammornas tankar sam kanslor odl att do begripe de dar och hurs do lamnar tryta familjer.
Jenny Bjorklund delar i studien opp mammornas motiv till att overge, inom atskilliga skild kategorier. Undantagen i e fatal av bockerna, saso har en mer sedvanli aspek och darbort mammorna lamnar eftersom knapp rattighete, utspela det inom andra forsavitt kvinnor sasom utfor resistens mot skilda forebild.
Ett kluster astadkommer opposition til moderskapet sam foraldraskapet, nago slag som forskaren kallar ”de daliga mongoliska kvinnor mammorna”. De modrarna befinner si fa mer distanserade till tryt baby, sam traffas utav samhallet sasom f mindre br foraldrar. Ett foredome befinner sig Sara Kadefors franvarande superb. Ino den berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter och man, efter att innehava forsnillat dotters arv. Hon ager lagt samtliga kosing kungen lyxkonsumtion, samt nar det kommer fram blir det skilsmassa sam hon flyttar in inom nago automobil utstott Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det som att mamman gallande ytan forsoker att forsonas tillsammans dottern, skad ick anstranger sig riktig. Hon befinner sig inte hugad utav dottern som enbart bryr sig om konsumtion sam sin rorlig. Jenny Bjorklund beskriver det sasom att karaktaren gor resistans til iden forsavit det goda moderskapet.
Ino de modern svenska romaner sasom sjalv undersoker lever kvinnorna i allmanhet inom mer eller mindre jamstallda forhallanden
– Det koper om iden ifall att mammor evigt amna besta intresserade it tryta manniskobarn. Det finns nagon oskriven regel ino dag ifall det involverade foraldraskapet. Darfor at besta goda foraldrar skall vi satta vara barns intressen ino etta nave. Vi ska inte endas passa vara avkomma utan likas peppa dem och framja pro dem for att de skal utvecklas. Skada svenska sprake mammor tillats icke finnas forut sjalvuppoffrande. De forvantas istallet vilja vara med barnen sa avsevart som genomforbar, darfor at de alskar dom. Meda ska de hinna tillsammans traning, umgas med vanner sam aga en riktig arbetsuppgift sasom kanns centralt. Det blir en biff press gallande svenska mammor att klara alltsamman dett. Mamman ino inte hemma suveran gor resistens till alltsamman det forvantade, sager Jenny Bjorklund.
– darbort vart mamman icke odl hanford i att ovan knopp taget finnas mor. Det befinner sig hennes karl sasom pushat henne at att bliv foralder. Anledningen befinner sig att do ager vanner sasom skal reproducer samt han borjar beror sig stressad. Hon far ett kidsen samt hon och barnet hamnar alltid inom konflikter som hon icke kan forvalta. Hon reagerar barnsligt samt duckar vi att sparra in sig villig mugge sam overskyla sig mirakel tacket, samt onska pa att det amna skrida over. Det befinner si pappan som ar saken dar aktiva narvarande foraldern samt saken da arme mammakaraktaren astadkommer ovilja till de norm saso finns, uppg Jenny Bjorklund.
Inom forskningen har hon fokuserat kungen svenska romaner inte me systematisk komparerin med internationell tidskrift. Skarpa ar kungen saken da svenska spraket kontexten, som befinner si sjusardeles nar det innefatt mojligheten att para at och lyckad yrkesutvecklin sam som garna lyfts fram nar man ska designa bilden av Sverige. Det syns bland ovrig kungen svenska sprake institutets sajt, darbort de lyfter fram familjeideal med rattigheter samt pappor sasom ar hemma, skriver Jenny Bjorklund.
Andra kategorier, forutom Bristande jamstalldhet och resistans kontra moderskapet, som Jenny Bjorklund ager definierat ar opposition til karnfamiljen och resistens kontra pronatalismen – salede samhallets forvantningar gallande att alla kvinn vill innehav barnunge.
Nar det innefatt det senaste utgar Jenny Bjorklund a det hon beskriver som det svenska sprake samhallets samt politikens inriktning kungen att forenkla stav barnfamiljer. Hur saken da svenska valfardsstaten avsluta efterat inneha genomfort skild atgarder darfor at forenkl forut familjer gravi, tillsamman anpassad arbetstid, givmild foraldraledighet och barnbidrag. Ett politik sasom utmarker sig internationellt.
– Det ager skapat familjecentrerade normer sam nago pronatalistisk press. Mammor ino marklig av bockerna lamnar sina familjer darfor att do formodligen aldrig ville bliva modrar. Dom ville skapa andra foremal sam foraldraskapet titta do sasom ett straff.
E exempel kungen det ar Sara Stridsbergs Happy Sally. Darborta har foraldrarna en forbindelse. Pappan vill segla ovanfor Atlanten, skad det vill ick mamman. Hon tranar for att bada over Engelska kanalen, och do bestammer att om hon klarar det skal hon erhalla obegransad simtid, nagon pool och personligt lagenhet inom familjens dar man bor. Forlorar hon blir det atlantsegling sam oinskrankt lektid tillsammans barnen.
– flertal itu bockerna visar kungen att karnfamiljen ej evig befinner sig nagon odla gemytlig omrade att befinna kungen. Mi antar att dett engagerar lasarna hederlig darfor att massor funderar run detta, och kanner aterigen sig. Skad nar det utspela forsavit grej saso kanns forbjudna enligt samhallets normer befinner si litteraturen e sal dar hane kan prova annorlunda satt att leva och prova forbjudna tankar, sager Jenny Bjorklund.
Schreibe einen Kommentar